sandralotta

Idag har inte varit en alldeles för händelserik dag. Pappa ringde och väckte mig vid halv tio, sedan lyckades jag somna om och vakna åter vid elva-tiden. Simpel frukost blev det vid kl. 13 för att sedan åka in och möta Michaela vid Auber. Det var vad hon messade i alla fall. När jag väl kliver av och traskar upp till Opérans utgång och ringer henne visar det sig att hon är vid Saint-Lazare. Eftersom jag har ont om metrobiljetter var det bara att traska den lilla biten bort dit, men det tog en evighet. Att tränga sig fram längs alla människor som står och glor på julskyltningen utanför Lafayette och Printemps var lättare sagt än gjort mitt på en lördag! Jag borde ha valt trottoaren på andra sidan gatan... Till slut kom jag i alla fall upp till Starbucks vid Saint-Lazare och då hade jag fått ett SMS av Michaela där det stod: ring mig så möter jag dig. Jovisst, jag ringde två gånger, men ingen svarade. Just snyggt! När jag står där i ett virrvarr av folk dyker plötsligt en rödhårig själ upp. Nämligen Erika och hennes tillbehör Karin! De försökte hitta någon marknad och frågade därför efter karta, men det hade jag ingen att tillgå. Då fick jag ett SMS där det stod att jag skulle gå mot "hippo", men var fasen ligger "hippo" då? Jag trodde att vår mötesplats vid Saint-Lazare var vid Starbucks... Men det finns ju då också två Starbucks vid Saint-Lazare och dessutom ligger båda vid varsitt hörn brevid varsin utgång från stationen. Kan det bli snurrigare??
När vi slutligen i alla fall stötte på varandra var det dags att hitta skor och jacka åt Michaela. Vi gick in i en affär och utprovning påbörjades. Jackan hittades först och när hon sedan står och provar skor händer något förskräckligt!! En jäkla kärring försöker sno hennes plånbok, men kvick som hon är skriker hon något i stil med voler, voler! Vilket betyder flyg, flyg! Alla i affären bara stirrar och kvinnan som nyss försökt ta plånboken försvinner snabbt som tusan ut ur butiken. Vi står kvar lättade över att ha kvar plånboken och dess innehåll, men ändå smått chockade. Himla vad skickliga ficktjuvar kan vara!! En tjuv på franska kallas dock inte voler utan voleur, därav kanske blickarna emot oss... :P
Vi klarade oss i alla fall den här gången, men vi har lärt oss en läxa. Det kan ske varsomhelst och närsomhelst!
Så kanske dagen ändå blev något mer händelserik än vad jag tänkt mig...