Paris, je retournerai!
Paris me manque, beaucoup!
Jag har blivit sugen på en tattoo... Kanske något i stil med bilden ovan?
Nu ska jag krypa till sängs. Imorgon bitti är det afroyoga och bodypump som gäller! (förresten, till helgen blir det Helsingfors!)
Tjingeling!
I lost, I cried...
Jag har svårt att längre förstå meningen med denna dag. Allt är så förändrat och det kommer att förbli så... 1 år har gått och jag vill bara glömma. Känslorna är borta, det enda som finns kvar är tårarna som rinner utför min kind.
Just a memory...
Tiden går fort...
Oj, oj, oj säger jag bara. 2 oktober idag!
Två månader har redan gått sedan jag kom hem, imorgon precis två månader sedan min värdfamilj landade på Arlanda. Två månader sedan Maxime låg krälandes och vrålandes på marken i ankomsthallen. Dagen då det ösregnade och jag tänkte att nu är det kört! Efter mycket kringelikrokande lyckades vi få koden till huset i Vaxholm där familjen skulle bo en vecka. Ösregnet upphörde pch det blev en strålande kväll! Och veckan fortsatte ju så! De hade sådan himla tur!
Efter tio dagar vinkade jag av dem här hemma med tårar i ögonen och de försvann i en taxi med riktning mot Arlanda. Sedan dess har jag inte sett dem... Det känns konstigt. Men vi har haft regelbunden mejlkontankt och så sent som för någon vecka sedan kom en del av min studentlitteratur på posten som de snällt nog hjälpt mig med. Sedan dök det upp ett till brev i brevlådan, adresserat till mig även det från Frankrike. Det visade sig vara en sommarhälsning från barnens morfar. De är så underbara, allihopa!
Studierna har pågått i några veckor nu och första tentan gjordes i måndags. Jag hoppas och tror åtminstone på godkänd, det vill säga E. Nästa prov kommer på onsdag. Fransk litteraturhistoria.
Det är något annat som också närmar sig... Jag börjar bli nervös.
Tjingeling så länge!
