Långhelgen är snart slut...

Söndag kväll... Ännu en långhelg lider mot sitt slut, men jag ska inte klaga för det återstår 6 arbetsdagar fram till vår London-resa och 8 arbetsdagar tills jag åker hem till Stockholm! Inte illa... Tiden bara springer iväg!

Vad har jag då pysslat med denna helg? Fredagen gick i hästens spår, nämligen picknick vid paddocken i Maisons-Lafitte. Erica och jag packade in oss med barnvagn och allt på RER:en och drog ut till "landet" helt enkelt. Vi storstadskids kände genast den friska luften, grönskan och de öpnna ytorna ila genom våra kroppar. Vi spelade Pippi-MEMO, tittade på massa hästar, plockade blommor, blåste maskrosor och galopperade själva som hästar. Supermysigt hade vi! På kvällen mötte jag upp Amelie, hennes pojkvän och hans kompis på The Frog & Rostbif innan vi drog vidare till Montparnasse där vi väntade in ett helt gäng till innan vi drog till St Michel och Rue de la Huchette. Där satt vi en stund innan vi tjejer trötta som vi var bestämde oss för att ta sista metron så vi skyndade ner och lyckades hinna med den.
Igår följde jag med Marlene till Porte de Clignancourt där det skulle budgetshoppas presenter, men hon hittade inget där och dessutom öppnade sig himlen så vi hoppade på en metro söderut och det handlades friskt i turistshopparna istället! Haha... Jag stod utanför med paraplyet och väntade i jakten på shopen med billigaste shotglasen. När shoppingen var hyfsat avklarad tog vi oss upp till Starbucks vid Operan där vi mötte några till.
Eftermiddagen gick i pluggandets tecken. Resultatet: en uppsats om svenska kvinnors roll i samhället.
Den finslipade jag på imorse och sedan åkte jag till Jardin du Luxembourg  där jag satte mig en stund med iPoden och filosoferade för mig själv. Det mest lustiga inträffade där helt plötsligt. En man kommer och frågar om han kan slå sig ned på bänken bakom mig (med samma ryggstöd som min bänk alltså). Läs följande konversation:

Mannen: Je peux m'asseoir là? (Kan jag sätta mig här?)
Jag tar ur min iPod från öronen.
Jag: Pardon? (Förlåt?)
M: Je peux m'asseoir là?
J: Eh, bah oui. (Eh, javisst.)
Mannen pekar på bänken bakom mig. Jag stoppar in iPoden igen och fortsätter att stirra rakt ut i luften. Jag var djupt inne i mina tankar. Då ser jag mannens läppar röra sig och jag tar åter igen ur iPoden för att höra vad han nu har att säga.
M: Vous êtes francaise? (Är ni fransyska?)
J: Non. (Nej.)
M: Non? Vous venez d'où? (Inte? Var kommer ni ifrån?)
J: Suède. (Sverige.)
M: C'est rare qu'on parle francais en Suède? (Är det sällsynt att man pratar franska i Sverige?)
J: Oui, parfois... Mais il faut choisir francais, espagnol ou allemand à l'école. (Ja ibland... Men man måste välja franska, spanska eller tyska i skolan.)
Mannen fortsätter att babbla på en himla massa och jag bestämmer mig för att jag nog ska ta och ge mig av därifrån.
J: Il faut que je m'en aille. (Jag måste gå.)
Mannen reser sig upp för att skaka hand. Jag ser allmänt förvirrad ut, men tar i hand för artighetens skull.
M: Je vous embrasse. (Jag omfamnar er / Jag kindpussar er.)

Jag hinner inte ens blinka innan han är framme och ska kindpussas. Herre Gud! Jag känner ju inte människan och dessutom var han gammal! Jag rusar lite smått chockad därifrån och bestämmer mig för att promenera till nästa park och utforska den istället. Så jag beger mig av till Jardin des Plantes. En bra promenad blev det och för mig som fortfarande har ont i foten kanske det inte var det bästa, men jag kände mig tvungen att göra någonting på denna lata dag. Sedan köpte jag mig en baguette innan jag satte mig på bussen hem igen.

Familjen har varit på landet över helgen så de var inte ens hemma när jag kilade ner för att äta middag för någon timme sedan. Helt lugnt har helgen alltså spenderats.

Nu ska jag fortsätta att söndagsmysa innan jag kryper i säng!
Ha det bra!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0