Tanten som körde över min fot...
Argh!!! "#¤%&@!"#$!"#¤%&/
Märks det??
Denna dag, en märklig dag. En dag som gärna får försvinna i mängden.
Morgonen startade med historia som vanligt. Idag, väldigt intressant faktiskt! Första världskriget gicks igenom och våran lärare gör ju faktiskt så att man orkar hålla sig vaken därtill. Hon är bara för rolig! Jag vet inte ens vad hon heter, men det är ju sak samma. Hon är liten och rund med ursprung från Guadeloupe som tultar fram när hon går där på gatan alltid iklädd sin turkosa karaktäristiska kappa. Hon är lika teknisk som en apa vilket har lett till att vi inte kunnat kollat på våra obligatoriska filmsnuttar på x antal veckor eftersom det alltid varit något som inte fungerat med anläggningen. Förra veckan lyckades hon inte ens ta sig själv till lektionen utan fastnade först på RER:en och sedan på metron. Inte gjorde det oss något då vi fick ledigt! :) Alltid kommer hon in i salen och ganska direkt sätts det igång när hon utbrister: Allez hop! C'est parti!
Jag och Térese konstaterade idag att hon borde kanske bli komiker. Man behöver knappt se henne för att man ska brista ut i skratt. Speciellt roligt är det när hon frågar om hon kan vända blad på det stora skrivblocket där hon antecknar. Eftersom hon babblar och skriver snabbt så gäller det att hänga med. Sitter man dessutom ganska långt bak i salen tar det en stund för en att se och förstå vad hon har skrivit. Hon kommer alltid till ett skede då hon frågar: Je peux tourner? (Kan jag vända?) Alla sitter med pennorna glödande mot sina anteckningsblock. Sedan går det två sekunder innan hon utbrister: Je tourne! (Jag vänder!) Ingen hinner liksom reagera innan hon har vänt på bladet. Alltid lika roligt varje gång. Haha! Man går verkligen därifrån med skrivkramp i handen.
Efter lektionen var det äntligen dags för vår London-planering, men planerna gick lite i stöpet. Tanken var att vi skulle ses på Mc Donald's 10.30 vid Victor Hugo. Jag och Térese var där då, men Mc Do hade exceptionellt stängt fram till kl. 10.30 just idag och fransmän är ju inte så punktliga så vi stod där utanför och väntade på de andra som inte dök upp.
Jag stod typ lutandes mot väggen och Térese stod mitt emot mig när plötsligt en dam kommer körandes med sin "dra-maten"-vagn (som för övrigt alla har här). Hon går mitt framför näsan på oss, alltså rakt igenom oss... Och hon kör över min fot! Inte vilken fot som helst utan min fot som jag redan har jätteont i. Därav utbrister jag: Aoo!! Hon vänder sig om och fräser åt mig på franska att man får skylla sig själv om man står mitt i vägen. Nu var det ju så att jag inte stod mitt i vägen då jag stod och lutade mig mot väggen. Hon hade lika väl kunnat ta en sväng runt oss som nästan alla andra gjorde medan vi stod där. Inte sade hon ens förlåt!! Grrr...
Dagen fortsatte rent ut sagt åt skogen dessutom...
Maxime har gått mig på nerverna hela eftermiddagen och det fortsatte även när hans mamma kommit hem och vi satt vid middagsbordet. Mitt i middagen åkte en glasburk i golvet --> glassplitter överallt. Innan hade han hällt ut alla KAPLA-stavar bara för skojs skull utan att vilja städa upp dem. Dessutom gömde han en boll i en buske ute på gatan som vi sedan inte hittade. Osv. osv. Det tog liksom aldrig slut...
Storebrorsan skötte sig exemplariskt då han kom hem med fina bakverk han hade gjort hos "Le Boulanger" (alltså bagaren). Jag vill också gå i skolan i Frankrike så man får besöka ett riktigt kondis och baka på skoltid! Jag är avis!
Eftersom min fot fortfarande värker så lär det ju inte bli någon springning imorgon bitti. Däremot har Millénium premiär här i Frankrike imorgon så jag hoppas det blir bio i något slag. Dock verkar den ganska läskig. Jag har inte läst böckerna, men det får helt enkelt bli en överraskning!
Oj, oj... Dags att krypa till kojs!
Bonne nuit! Jag ska i alla fall försöka sova gott...
Märks det??
Denna dag, en märklig dag. En dag som gärna får försvinna i mängden.
Morgonen startade med historia som vanligt. Idag, väldigt intressant faktiskt! Första världskriget gicks igenom och våran lärare gör ju faktiskt så att man orkar hålla sig vaken därtill. Hon är bara för rolig! Jag vet inte ens vad hon heter, men det är ju sak samma. Hon är liten och rund med ursprung från Guadeloupe som tultar fram när hon går där på gatan alltid iklädd sin turkosa karaktäristiska kappa. Hon är lika teknisk som en apa vilket har lett till att vi inte kunnat kollat på våra obligatoriska filmsnuttar på x antal veckor eftersom det alltid varit något som inte fungerat med anläggningen. Förra veckan lyckades hon inte ens ta sig själv till lektionen utan fastnade först på RER:en och sedan på metron. Inte gjorde det oss något då vi fick ledigt! :) Alltid kommer hon in i salen och ganska direkt sätts det igång när hon utbrister: Allez hop! C'est parti!
Jag och Térese konstaterade idag att hon borde kanske bli komiker. Man behöver knappt se henne för att man ska brista ut i skratt. Speciellt roligt är det när hon frågar om hon kan vända blad på det stora skrivblocket där hon antecknar. Eftersom hon babblar och skriver snabbt så gäller det att hänga med. Sitter man dessutom ganska långt bak i salen tar det en stund för en att se och förstå vad hon har skrivit. Hon kommer alltid till ett skede då hon frågar: Je peux tourner? (Kan jag vända?) Alla sitter med pennorna glödande mot sina anteckningsblock. Sedan går det två sekunder innan hon utbrister: Je tourne! (Jag vänder!) Ingen hinner liksom reagera innan hon har vänt på bladet. Alltid lika roligt varje gång. Haha! Man går verkligen därifrån med skrivkramp i handen.
Efter lektionen var det äntligen dags för vår London-planering, men planerna gick lite i stöpet. Tanken var att vi skulle ses på Mc Donald's 10.30 vid Victor Hugo. Jag och Térese var där då, men Mc Do hade exceptionellt stängt fram till kl. 10.30 just idag och fransmän är ju inte så punktliga så vi stod där utanför och väntade på de andra som inte dök upp.
Jag stod typ lutandes mot väggen och Térese stod mitt emot mig när plötsligt en dam kommer körandes med sin "dra-maten"-vagn (som för övrigt alla har här). Hon går mitt framför näsan på oss, alltså rakt igenom oss... Och hon kör över min fot! Inte vilken fot som helst utan min fot som jag redan har jätteont i. Därav utbrister jag: Aoo!! Hon vänder sig om och fräser åt mig på franska att man får skylla sig själv om man står mitt i vägen. Nu var det ju så att jag inte stod mitt i vägen då jag stod och lutade mig mot väggen. Hon hade lika väl kunnat ta en sväng runt oss som nästan alla andra gjorde medan vi stod där. Inte sade hon ens förlåt!! Grrr...
Dagen fortsatte rent ut sagt åt skogen dessutom...
Maxime har gått mig på nerverna hela eftermiddagen och det fortsatte även när hans mamma kommit hem och vi satt vid middagsbordet. Mitt i middagen åkte en glasburk i golvet --> glassplitter överallt. Innan hade han hällt ut alla KAPLA-stavar bara för skojs skull utan att vilja städa upp dem. Dessutom gömde han en boll i en buske ute på gatan som vi sedan inte hittade. Osv. osv. Det tog liksom aldrig slut...
Storebrorsan skötte sig exemplariskt då han kom hem med fina bakverk han hade gjort hos "Le Boulanger" (alltså bagaren). Jag vill också gå i skolan i Frankrike så man får besöka ett riktigt kondis och baka på skoltid! Jag är avis!
Eftersom min fot fortfarande värker så lär det ju inte bli någon springning imorgon bitti. Däremot har Millénium premiär här i Frankrike imorgon så jag hoppas det blir bio i något slag. Dock verkar den ganska läskig. Jag har inte läst böckerna, men det får helt enkelt bli en överraskning!
Oj, oj... Dags att krypa till kojs!
Bonne nuit! Jag ska i alla fall försöka sova gott...
Kommentarer
Trackback
